Några av veckans bilder till kaffet

Har jobbat himskans effektivt idag att jag kan unna mig lite eftermiddagskaffe innan jag fortsätter röjandet. 

Jag och Ragge var ute i skogen med mamma och Rockie i onsdags, regnade konstant men det hindrade oss inte från att träna hästarna på att gå ner i diken. Nödvändigt att kunna då varken jag eller mamma kommer upp på våra hästar utan pall…

Halva torsdagen spenderades i Alingsås, gjorde 1000 ärenden, både till cykeln som behövde cykelstöd, reflexer och sadelöverdrag, och till hästen som behövde komplettering till sina skolösa hovar.

På fredag kväll kom jag på idén att fråga om jag kunde få rida med i mammas tantgrupp/träningsgrupp på ridskolan nästa morgon. Fick jag absolut, om det fanns återbud. Behöver någonting som tränar min ilsket onda rygg utan att jag tänker på den, så ridning skulla vara perfekt. Konner till ridskolan och jag står ned på listan 🙂 Och ska få rida Sigge.

Sigge var ingen filmstjärna för mobilen men väl uppe på ryggen var han supergo. Öronen framåt, förutom när jag var på honom och bad honom gå i en korrektare form, än hans vanliga låga ridskoledressyrform. En gång slog han t.o.m mot skänkeln för jag var för på. Ville ha han på bakbenen och få han högre i fram. Det var superjobbigt. Jag förvånades över hur mycket som satt kvar i ryggmärgen… Inte ridit ”riktig” häst sedan Salome, och då slogs vi ju mest med varandra. 

Sigge, tog jag reda på sen, heter egentligen San D-Light, är från skåne och har en del goda dressyrresultat i LA, och nån enstaka MSV C. För sju år sen. En riktig häst 🙂

Efter ridskolan var det dags för lunch och sen till Lekåsa marken med Sigrid. 

Lördagkvällen var det disneydags med disneytruppen. Tyvärr blev det knas lägbs vägen, vi blev bara 75% så det blev inte disney utan nån konstig Anne Hathaway-film som vi nog ångrade en del att vi ens såg klart.

Söndag… Stalldag med inskjut av familjefrukost, hela ligan runt mammas och pappas köksbord. Nu när vi var fulltaliga, med pappa hemma från Sundsvall. I stallet blev fet tillpassning av ny utrustning som ska med i flytten, samt en hel del packande av saker. Ragge fick lite kärlek han också… Longering och lite uppsuttet. Han är fortfarande inte helt godkännande, som att han inte kan förlåta att jag försvann.

Sen var det Ellens tur att åka till ridskolan. Hon är så fantastisk. Snabblärd och vetgirig. Och hon säger att hon gillar det, inte bara för att faster och farmor gör det.


Idag har jag fått ihop ytterligare sex säckar som ska till tippen. Sex säckar tommare hus. Det får man va glad över. Hoppas kunna få till en helrenovering i håret ikväll med hjälp av mamma och hårfärg. Imorgon blir det tipp, Josefine och ärenden i Nossebro, sen mer röj och kanske, hoppas, lite Ragge. ❤

Annonser

Skulle bett om två veckor

Nu är jag i Lekåsa på 7e dagen. Jag är så vansinnigt stressad och jävligt besviken över att jag inte åstadkommit det jag kom hit för. För det har druckits kaffe, ritats teckningar, gjorts ärenden, ätits middagar, hälsats på folk, besökts traditionstillställningar osv osv. Det ska så klart också göras, men jag trodde inte det skulle ta ALL tid. 

Huset ska tömmas och jag har fått ihop två säckar med sopor, en med skänkes-kläder och en flyttlåda till mig att ta med. Det utgör kanske en promille av saker jag måste gå igenom och ta ställning till om jag ska behålla, packa ner och ta med, om det ska till loppis eller om det ska slängas. 

Jag är så jävla stressad. Hästen vill och måste jag umgås med också varje dag, jag har hunnit med tre. Vi har tappat så enormt mycket när jag varit borta (han har sjunkit tillbaka till vilsen 4-åring) och om jag ska lämna honom på obestämd tid igen om några dagar vill jag ha plåstrat om det såret som öppnat sig så gott det går.

Idag ska Ellen på ridskolan, då ska jag med där. Klart jag ska, jag vill pga kul men också för att ställa upp och supporta så mycket jag kan när jag är hemma. 

Idag har jag börjat packa ihop saker till Ragge i stallet. Kanske inte akut prio, men det ska också göra. Rätt vad det är kanske han får åka upp och då vill jag ha det hyfsat klart. 

Önskar nästan att jag kunde fått hjälp med röjandet, som en omtänksam handling, ungefär som när jag la min första dag tillbaka på att städa kök och badrum hemma hos mamma, samtidigt vill jag inte ha någon gå igenom 30 års samlade grejer hos en samlare/sparare. 

All stress gör mig trött. Mindre effektiv. Vilket gör mig mer stressad, mer trött. 

Förutom alla små stängda garderobsutrymmen som ska tömmas inne i huset, så finns där även en ej påbörjad fylld källare, och ett kaosartat vedskjul. 

En promille är klart.

Ett litet regn

Allting blir vackrare genom en instagramredigering. Framförallt den här balkongen som drunknar i det ”lilla” regnet. Tyvärr gör inga filter Baloo gladare.

Dricker morgonkaffe, bläddrar i hästkatalog och ska snart bege mig till en helt ny arbetsplats. Det här innebär att jag jobbar sju av sju dagar den här veckan. Känns ganska bra, mest för att jag är tacksam gårdagen, kvällen före och personerna som hjälpt mig på vägen dit. Sista biten får jag gå själv – till pendeltåget. 

Ledig at last 

Haft Maja på kärt besök i helgen, verkligen efterlängtat och uppskattat. I måndags promenerade vi ut till Görväln, tittade på ett slott, lite änder och drack kaffe innan vi gick hem igen. 

Nu är jag ledig. Min kropp har längtat, och den påpekar för mig att jag är för sent på det genom att ha gett mig halsontet från hell. Huvudvärken är ett skämt, ryggen ilar, blixtrar och värker och jag är så trött att jag går runt med utmattningstårar i ögonen. Men on the bright side så har mina fötter snart repat sig.

Feels good to be me… Jag saknar min ponny, min mamma och min cykel. Och en trygg inkomst. Såna här dagar måste jag komma ihåg varför jag är här och vad alternativet hade varit. Och det alternativet är inget jag vill tillbaka till nånsin. Så det här är övergående. 

Be the flame, not the moth.

Bagedyst

Jag kan ha kollat på lite för mycket av The great british bake off och Den store bagedyst, för idag kände jag mig tillräkligt självsäker att ge mig på att baka bröd. Med jäst. (!!!😱) Jag och jäst funkar inte ihop. Hade hittat ett perfekt recept, men det visade sig att degen skrattade både mig och min bunke rakt in i det rostfria stålet. 

Men efter ett helt knippe timmars jästid kom jag i mål med ännu fler knippen småbullar och två ganska fula flätor. Men så har jag ju aldrig flätat bröd innan. Gränslöst nöjd över min prestation. 

Plan B när degen rymmer…

Lite kan bakningen också bero på att jag typ lever på smörgås just nu, och bröd är himla dyrt. Nu köpte jag jäst för några kronor och 5 kg mjöl för 28 spänn. Vattnet var gratis. Så, jag tror jag sparar in på detta. 

Recept: 2 pkt jäst, 12 dl vatten, 1 dl olja, 2 kg mjöl och 1,5 msk salt. Sen gör man som man brukar. Det ska räcka till fyra limpor eller 50 bullar. Jag gjorde hälften hälften. 

Händelserik dag 

Lilla Katt gallskrek mig väckt imorses klockan halv sju, då nöjde hon sig inte med nåt annat än att gå ut. Konstigt att ha luftat henne en timma innan klockan slått åtta på morgonen. Frukost i soffan med hemmagjort bröd och två avsnitt av Insecure. Huvudvärken är påtaglig, frossan kommer och till Ernst på tvn somnar jag under två filtar. Vaknar lagom tills tvättmaskinen är klar. Liiite sent 11-kaffe men huvudsaken är att det är där, ta några värktabletter och sen fixa sig till jobbet. Väl på jobbet släpper huvudvärken och jag känner mig som vanligt. Ovanligt lugnt idag också. Skönt ändå med ett kort pass. Slutar klockan 16 och pinnar iväg till grannbyns shopping för att hinna dra några ärenden innan de stänger 18. Koppar-kopplingar, Balooleksak och 3 meter rundstav. Jag är hemma innan 18 och strax därefter står min nya klädställning i sovrummet. Lite klen kanske, men ack så efterlängtad. Kvällen har ägnats åt att koka ärtoppa (= tre matlådor) och kolla på Johan Glans på Tv4 Play. Och som om det inte vore nog så lyckas jag, när det allra sista jag tänkt göra den här dagen var att flytta en blomkruka på en pall, smälla krukan i golvet så ryamattan fylls med jord, krukan går i fyra bitar och jag har ingen dammsugare… Första och sista intrycket av den här dagen var botten, däremellan jättebra. 

Sakna-dag

Gick in på min sista rast-kvart idag och började tänka på Bamsen. Inte bra när man ska möta folk med ett leende direkt efter rastens slut. Det var nåt med ett facebookminne från 6-7 år sedan om hur Baloo just kommit hem från en av sina hjärtekrossande borta-flera-veckor-i-sträck-turer som hon höll på med under några år, och så tänkte jag på hur de slutade efter att Bamsen kom till oss. Från ingenstans. Bamsen höll Baloo hemma, på nåt sätt. Och det som gjorde mest ont var när jag tänkte på att Bamse kanske kom till oss i syfte att hålla ihop mig och Baloo. Skydda Baloo, och när vi skulle flytta så var hans syfte fullföljt. Och han levererade mer än jag nånsin kunnat drömma om. Glädje kattifierad. Någonting omänskligt och övermänsligt (/kattigt) var det med honom. En liten kattängel från ingenstans som sänts till oss för att hålla ihop Lilla Familjen. Jag undrar var han är nu, vad han gör och vad han tänker på. Har han hamnat hos några andra som behöver hans änglahjälp? Kommer han komma ihåg mig och Baloo fastän han kanske har fått en ny familj? Det är svårt att ta in att han är död, fastän jag höll hans kropp. The spirit of Bamse lever vidare, och jag vill tro att han fått ett nytt liv. 

❤❤❤

Från kom-inte-nära-mig-Bamsen till jag-vill-men-går-inte-komma-närmare-Bamsen.